Pylon sendte to af sine mest betroede medarbejdere til Köbenhavns Hovedbanegård og Malmö Centralen for at vise hinanden, hvad der venter vores landsmänd, når Öresundsbroen åbner den 1. juli i år.

Köbenhavn/Malmö - Klockan är några minuter över nio när jag träffar Pylons danske medarbetare på ett av spåren på Köbenhavns Hovedbanegård.

Det är grått och kallt ute, en äldre man går omkring och letar efter tomglas i papperskorgarna. Jag tittar runt på spåren där tåg hela tiden kommer och går. Människor verkar ha bråttom, tempot är högt liksom i de flesta storstäder. På varje spår finns en liten kiosk där förbipasserande stillar hungern med en röd pölse eller en chokladbit.

Togene rider ind i Malmö Når de nye sölvgrå Öresundstog triller ind på Malmö Centralen, vil man föle sig hensat til Den Spanske Rideskole i Wien med höje, röde metalhvälvinger däkket med hvide träbrädder. Det dufter dog ikke af nypolerede ridesadler, men derimod kan en frisk brise fra Öresund sagtens få ens kinder til at blusse op. Jeg bemärker med det samme de store omvältninger i forhold til Danmark. Togene er blå, stolperne er blå og uret på perronen er blåt! Hvad er der i vejen med det her land?

Malmö Centralstation

Vikingaskepp och kyrka

Vi tar rulltrappan upp och befinner oss mitt i virrvarret på Hovedbanegården. Jag slås direkt av att det är så fruktansvärt kallt, skillnaden från temperaturen utomhus är knappt märkbar. Vi stannar till och ser oss omkring, jag tittar upp i taket. De bågformade metallbjälkarna får mig att tänka på ett vikingaskepp, minnen från besöken på Wasamuseet i Stockholm flimrar förbi på näthinnan.

Jag låter blicken vandra nedåt och runt om på väggarna. De stora fönstrena är valvformade och skulle mycket väl passa in i en kyrka. Någon kyrklig andaktskänsla får jag dock inte på stationen där ett konstant ljudinferno råder. En del av fönstrena står öppna och andra är krossade. När jag går omkring på Köbenhavns Hovedbanegård lägger jag märke till att allting går i rött. Tågen är röda, byggnaden består mest av rött tegel och golvet är röd-svart. Jag borde inte vara förvånad eftersom jag är i ett land där till och med korvarna är röda men jag har aldrig reflekterat över det som nu.

Köbenhavns Hovedbanegård

Svensk hygge?

Fra perronen går vi ind på selve Malmö Centralen. En majestätisk ro hviler over bygningen, der blev opfört tilbage i 1924. Rundt omkring sidder folk og läser deres avis, mens söd popmusik toner ud i hallen. Rummet er dejligt varmt og de fritstående og -hängende grönne planter får mig til at tvivle på, at begrebet "hygge" er et dansk fänomen.

Forretningslivet på Malmö Centralen hörer ikke til i den ökonomiske svärvägtsklasse. "Blomster Wagnen, "Sabina"(souvenirshop), en sandwichshop og "Hår Centralen" er ikke just multinationale koncerner, men meget kendetegnende for den stemning, der hviler over stedet.

Eneste undtagelse er den Burger King, der ligger ved siden af udgangen i retning mod byen. Men den er tilpas lille til at den passer perfekt ind i miljöet.

Längtar hem

På Hovedbanegården finns en hel del olika typer av affärer. Kända restaurangkedjor som McDonalds och Subway trängs tillsammans med tidningskiosker, souvenirbutiker och klädaffärer.

I ett av hörnen finns det även en mindre dagligvaruhandel med rimligt stort utbud som är öppen till 24.00. Undrar verkligen om den kan gå bra, är det någon som gör sina inköp på Köbenhavns Hovedbanegård?

Efter mer än en timmes rundvandring är jag stelfrusen och längtar efter att komma in i värmen. Det ska bli skönt att åka tillbaka till Sverige och äta en god lunch.

Svensk siesta

Pludselig öges folkemängden drastisk, stedet får en puls; jeg oplever "den svenske siesta".

Mellem klokken 12 og 13 holder svenskerne lunch og den bruges ofte ude i byen, hvor man får varm mad. Malmö Centralen er tydeligvis et populärt sted at tilbringe sin lunch.

Vi går ud af en sideindgang med retning mod flyvebådene med ro i sindet. Det skal nok gå alt sammen.